Nie nie nie wieder Dieter
God morgon...
Jag sitter på mitt rum hos tant igen och är väldigt trött efter resan, trots att jag förmodligen aldrig förr har sovit så gott som nu, under en natt i sexmannakupén (kanske berodde det på att jag hade hela kupén för mig själv).
Egentligen skulle jag stuckit direkt till skolan, med packning och allt, för att vara med på andra halvan av lektionen med Dieter. Men eftersom Uppsala Universitet vill spara pengar, har de beslutat att Dieter inte ska få resa ner till oss i Freiburg och undervisa, så vi är, håll i er nu, lediga EN VECKA TILL. Jippie. Wow. Kul.
Istället fick jag då bege mig hemåt till tant, vilket förvisso var skönt eftersom jag var (och är fortfarande) väldigt trött och sliten. Jag tog förgivet att jag direkt skulle hoppa ner i sängen och sova nån timme till. Det var inte förrän jag tittade in med huvudet lite nätt i tants vardagsrum, för att se om Katze var där, som jag märkte att jag inte var ensam i lägenheten. I soffan ligger en människa, inrullad i en filt likt en mumie så att man inte kan se ansiktet. Jag försökte med ett försiktigt "Hallooo", men till svar fick jag endast tunga andetag och jag förstod att mumien sov. Eller ja, han sover ju fortfarande. Spännande det ska bli att se vem denna mumie är - jag har mina aningar.
Nu lämnar jag Köpenhamn...
Fin utsikt från kupén
Hoppas allt där hemma är bra. Saknar er.
Puss
Jag sitter på mitt rum hos tant igen och är väldigt trött efter resan, trots att jag förmodligen aldrig förr har sovit så gott som nu, under en natt i sexmannakupén (kanske berodde det på att jag hade hela kupén för mig själv).
Egentligen skulle jag stuckit direkt till skolan, med packning och allt, för att vara med på andra halvan av lektionen med Dieter. Men eftersom Uppsala Universitet vill spara pengar, har de beslutat att Dieter inte ska få resa ner till oss i Freiburg och undervisa, så vi är, håll i er nu, lediga EN VECKA TILL. Jippie. Wow. Kul.
Istället fick jag då bege mig hemåt till tant, vilket förvisso var skönt eftersom jag var (och är fortfarande) väldigt trött och sliten. Jag tog förgivet att jag direkt skulle hoppa ner i sängen och sova nån timme till. Det var inte förrän jag tittade in med huvudet lite nätt i tants vardagsrum, för att se om Katze var där, som jag märkte att jag inte var ensam i lägenheten. I soffan ligger en människa, inrullad i en filt likt en mumie så att man inte kan se ansiktet. Jag försökte med ett försiktigt "Hallooo", men till svar fick jag endast tunga andetag och jag förstod att mumien sov. Eller ja, han sover ju fortfarande. Spännande det ska bli att se vem denna mumie är - jag har mina aningar.
Nu lämnar jag Köpenhamn...
Fin utsikt från kupén
Hoppas allt där hemma är bra. Saknar er.
Puss
Kommentarer
Postat av: paps
saknar dig oxå
Trackback
