Sofia

Det är söndag. Jag har packat lite. Skrivit lite litteratur.

Igår var vi ett gäng svenskar-tyskar-fransmän som grillade ute i Wiehre. Mysigare avslut kunde jag inte tänka mig. Två farväl igårkväll; Elin och Katarina åker imorgon.









Grattis mamma på Mors Dag!

Åh, det var mysigt igår. Jag, Elin, Lina, Malin, John och Ursula satt ute på gröna IKEA-filtar i gräset ute i Vauban och åt mozarellapizza, drack vin och smaskade paprikachips.

Idag har jag jobbat liiiite på projektet, städat och provpackat. Herregud! Min väska är överfull och jag har fortfarande lite grejer kvar som måste med. Ska bli spännande att se hur det hela slutar...

Ikväll ska jag grilla med Katarina, hennes pojkvän Virgil, hans kompisar och kanske några klassisar som ännu inte stuckit hem. Det ska bli kul!

Jag bjuder på lite bilder från igår:









Nu ska jag handla grillvänlig mat! Tror att det lutar åt korv, jag är ju trots allt i Tyskland. Ska man äta korv, ska man göra det här. Ha en trevlig kväll!

God morgon...

Idag är jag ledig, så jag unnade mig en välbehövlig sovmorgon. Nu ska det dock inte tas mer lugnt! Jag ska skriva klart min litteraturuppgift, jobba med projektet, köpa roliga böcker på tyska till sommaren, lämna tillbaka mitt mensakort, skriva ut biljett, städa mitt rum, m.m. Ikväll/eftermiddag är det dags för ännu en avskedsfest!

Igår stack jag hem till Malin, där hon, jag och Ursula gjorde drinkar och åt tacos. Sedan skulle vi möta upp hela klassen på Bertolds, men bara hälften dök upp. Vi fem hade emellertid väldigt roligt, där vi satt på Aspekt café och drack drinkar. Vi hade bestämt oss för att skjuta på klubbandet till imorgon, men när vi väntade på sista straban, hann vi snabbt ner till fjortisstället nr1, för att kolla hur det såg ut, ta en bild och sedan gå.


Okej, jag beställde in drinken som var dyrast för att tjäna mest på den "Happy Hour" som Aspekt erbjöd där alla drinkar kostade 4,50 mellan åtta och tio på kvällen.


Såhär "god" var den...


Ursula, Malin och Lina hade iallafall beställt goda drinkar.


Jag och Elin med vår älskade Crazy Frog


Inne på 18 Months!

Nu gäller det! Sista tentan för alltid i Tyska. Eller ja, man ska aldrig säga aldrig, men jag är ganska säker på att det är så.

Efter att jag suttit och översatt nån timme, ska jag och Malin ut på stan och shoppa souvenirer. Måste ju ha med mig lite fina minnen hem!

Nu ska jag sticka. Ha det bra!

Förresten: Jag saknar mina vänner, pojkvän och familj. Snart syns vi!

Jag har kom precis från stan, där jag gjort min "orala" tenta, som jag så vackert kallar det, och glädjefikat på Journal med Malin och Ursula.

För det blev riktigt bra. Jag lämnade klassrummet med högsta betyg i både filosofi och tal, vilket innebär att jag nu har 18 poäng VG. Underbart! Imorgon är det översättningstentan och sedan blir det avskedsfest.

Det är bara det faktum att jag om en vecka faktiskt ska lämna denna stad som får det att kännas en aning vemodigt inom mig. Å andra sidan kommer jag hem, något jag verkligen längtat efter...

Tisdag. Det ösregnar och det faktum att det igår var 45 grader i solen känns nu väldigt långt borta. Ändå kan jag gå i kjol och linne på stan utan att frysa häcken av mig, så jag klagar inte.

Igår var nästan hela klassen på tivoli. Det var roligt! Vi åkte pariserhjul med utsikt över hela stan, åkte bergochdalbana, åt currywurst och lyssnade på nostalgisk 90-talsmusik. Kvällen avslutades med en öl på Schlossberg.

Idag hade vi sista filosofiundervisningen. Vi skippade den vanliga, tråkiga undervisningslokalen och tog oss istället till ölstället Feuerling, där vi pratade Nietsche och drack öl.


Tivolit från pariserhjulet


Jag och Katze svettades ikapp i gårdagens hetta.

Måndag morgon på balkongen, solen skiner och det är 19 grader varmt. Idag är första dagen på den sista veckan i Freiburg. Imorgon är det filosofiundervisning på ett ölställe, på onsdag muntlig tenta och på torsdag översättningstenta.

På fredag är terminen slut och folk kommer sakta men säkert börja leta sig hemåt.

Jag är helt slut. Kom precis hem från en lång vandring till St Valentin i Günterstal, en liten förort till Freiburg. Det var fruktansvärt varmt, svetten rann i floder på oss alla. 30 grader i skuggan var det, så jag undrar hur vhett det var i solen. Vårt mål var, som vanligt, ett ölställe uppe på berget, och jag måste säga att vi alla var väl förtjänta en stor, kall öl (eller cuca) efter vår 2-timmarsvandring i skogen.


Katarina, Elin och Erik


John, Anna-Stina och Elin

 
Lärare Dieter, Lina och Malin


Sofia


Mysiga Günterstal


Kloster


Det var tyst, lugnt och grönt

Har försökt att skriva på min litteraturuppgift, men fastnat på design- & inredningsbloggen istället. Och jag blir pysselsugen. I massor. Problemet är bara, att när jag får en kreativ idé, är den kul fram tills dess att jag börjat med det.

Hade för någon vecka sedan en finfin idé om ett resealbum, där jag skulle sätta in foton från alla mina resor det senaste året. Jag framkallade bilder, köpte fotoalbum och hade massvis med idéer om hur det skulle se ut. Nu ligger albumet på skrivbordet, och nästan alla bilder ligger i kuvertet som jag fick dem i. Åh.

Design- & Inredningsbloggen var iallafall underbar. Finfina bilder och mycket inspiration! Jag vill göra om, måla, pyssla, vara kreativ.

Något jag ska se till att vara också.


Mitt resealbumsprojekt skall slutföras!

Åååh, är precis hemkommen från vår lilla kväll på stan.

Det var tänkt att det skulle bli en shotkväll på Stusiebar. Stusie är det största studentboendet i hela Freiburg, och enligt John är det en stad i staden, något vi inte fick bevittna. Nej, det hela började nämligen med att vi tog spårvagnen för långt, och fick åka tillbaka för att komma rätt. Därefterfick vi fråga oss fram till Seepark, eftersom Stusie enligt uppgifter skulle ligga där. Sedan gick vi runt och letade efter höga hus, eftersom Stusie består av ett gäng sådana. När vi letar ringer Elin, som tillsammans med Lina redan var på plats utanför Stusiebar, då de hade cyklat dit. Hon säger att shotkvällen är flyttad till imorgon. Vi fick på första bästa spårvagn, glömde kolla vart den gick, så vi fick hoppa av någonstans och gå in till stan. Där mötte vi, efter underbara klunkar cuca, upp Elin och Lina på Bertoldsbrunnen. Vi slutade på Aspekt café (som vanligt) där vi beslöt oss för att ge shotkvällen imorgon en andra chans.

Godnatt!


Fin

Jag har bara detta att säga just nu:

När man bor i Tyringe och har gjort det i hela sitt liv, är Tyringedagarna ganska överskattat. Det tyckte i allafall jag måndagen efter byns festligheter, när jag insett hur kul alla icke-Tyringe-vänner haft på Siesta, då jag envisats om att sitta i Åparkens öltält med det alltid så välanvända argumentet "men det händer ju äntligen någonting i byn..."

När man inte bor i Tyringe, däremot, men har gjort det i hela sitt liv, är Tyringedagarna aningen underskattat. Nu hade jag gärna suttit i öltältet och snackat skit med andra tyringebor. Skrattat, dansat och ätit goda hamburgare i öltältet.

Det innebär emellertid inte att jag hade struntat i Siesta.

Jag säger som Johanna sa i sin kommentar här på bloggen: Det gör ont i ens lilla Tyringesjäl när man vet hur mysigt det faktiskt kan vara!

Så - ha så kul i helgen, Tyringevänner.

Dagen började med att spårvagnarna inte gick som de skulle på grund av blixtnedslag i någon ledning i morse. Jag sov under hela ovädret, och missade denna hemska åska runt 7. Kanske för att jag börjar bli van vid blixt och dunder?

Fick gå till skolan, släppas in genom en bakdörr eftersom stora ingången är låst på helgdagar. Tog en kaffe med Alex, Maria och Dieter efter lektionerna. Vi pratade om resor. Om kulturer i olika länder, framförallt i Asien och Latinamerika. Jag blev sugen, så grymt sugen, på att bara sätta mig på ett plan, och åka till nåt land i fjärran östern. Sugen på att upptäcka, fotografera och andas nya länder och städer. Jag vill!

Efter fikan tillbaka till skolan, diskutera projektarbete med Dieter. Han var nöjd, mycket nöjd. Därefter te, pistagenötter och Greek hemma hos Alex. Nu tillbaka hos tant efter en liten promenad i den kvava värmen.

Hihi, hon kom precis in med en vit top och frågade om jag ville ha den, för granntanten skulle slänga den annars. Hon är så söt, min lilla tant.

Tschüsssssssssssi

Idag är det helgdag och de flesta är lediga. Utom vi. Men det gör ingenting! Det här med ledighet är ju inget jag inte fått känna på, om man säger så!

Idag är det också Fars dag. Och innan ni hinner tänka "Neeeeeeeeeeej, det är på hösten", vill jag tillägga att det visst är fars dag. I Tyskland. Idag kommer det, enligt lärare Klaus, att gå runt en massa pappor på stan för att festa loss. Inte som i Sverige alltså. Tänkte ta med mig kameran för att föreviga detta spektakel.

Nu ska jag äta upp min frukost och bege mig till skolan. Idag ska jag prata med Dieter om mitt projektarbete. Hoppas han är nööööjd!

Ha det fint,
Tschüssi

Det är 30 grader i skuggan och för varmt med klänning och sandaler.

Jag njuter av min sista tid som Bobbele...

Idag går mina tankar till världens bästa morfar, som med sina mörka, bruna ögon varmt blickar ner över oss.

Jag tänker på dig, morfar! Du är fin.

God middag!

Ja, middag. Inte morgon, som jag hade skrivit om detta hade varit en vanlig vardag, det vill säga en vardag då jag är ledig.

Idag har jag faktiskt varit uppe sedan 07.45 och hunnit med frukost, en literaturhistorielektion samt en översättnigslektion. Nu är det dags för lunch!

Hade detta varit en vanlig dag i Freiburg, som student vid Uppsala universitet, hade jag gått upp för en timme sedan och precis ätit frukost vid den här tiden.

Åh, tant ska förresten adoptera bort Willy. Hon bestämde sig igår och ska sätta in en annons i lokaltidningen. Även om det gör ont när Willy bits, och det gör han ganska ofta, så är han faktiskt söt när han ligger och sover i min säng. Som nu.

Nej min själ, nu är jag hungrig. Klockan fyra har jag ännu en lektion och sedan är det träning! Ha det fint!

Jag kom och tänka på en sak under tants kalas igår.

När det exempelvis ligger en liten tårtbit kvar på ett tårtfat, sitter vi svenskar och tittar på den, samtidigt som vi absolut inte vill ta den förrän värden frågar "Nej, men du! Ta du den sista!" varpå man försiktigt frågar "Ja, men är du säker på att det är okej? Ska vi inte dela?". Värden svarar då "Nejnej, jag har ätit så mycket, ta du den!" och kanske till och med slänger in ett "Det finns mer i ugnen".

Frågar värden "Vill du ha mer kaffe?" så svarar vi svenskar förmodligen "Ja tack" för att sedan snabbt tillägga "Men du behöver inte gå själv, jag gör det, sitt ner, jag göööööööööööööööööööör det sjäääääääälv".

Hos tyskarna är det annorlunda. Där serverar både gästen och värden kaffe och man säger bestämt "Ja tack" eller "Nej tack". Man går och hämtar en tårtbit om man vill ha - ja, man kanske till och med tar flera bitar på ett fat, och delar ut till gästerna som önskar. Man tar sig en rejäl bit, som förmodligen är minst fyra gånger så stor som det ultra-mini-tårtbiten en svensk skulle skurit ut.

Svenskar är väldigt försiktiga och vill inte vara för påflugna eller krävande. Jag säger inte att det är dåligt på något sätt. Vad jag menar är, att det är så fascinerande att vi är så olika. Det är utan tvekan något av det mest intressanta med att vara utomlands. För även i ett land så närbeläget Sverige som Tyskland finns det stora kulturskillnader. En svensk skulle aldrig gå runt i Lederhosen till vardags, om det inte - mot förmodan - hamnade på alla modebloggares innelista.

Nu är jag igång och bloggar på jobbutomlands.se. Vill ni följa den istället är det den här addressen som gäller. Eller kan ni stanna kvar här. Varför inte både och?

Jag är lite trött på att bara sitta framför datorn hela dagarna, därför blir det en liten promenad nu samt lite påfyllnadslöp till kylskåpet.

Imorgon börjar jag redan klockan 9. Åh. Sovmorgnarnas tid är förbi. De sena nätterna med webtv och skype likaså.

Men vet ni vad? Det ska bli så sjukt, jäkla skönt att äntligen få rutiner i vardagen. Äntligen.



Visst ja! Jag glömde ju nästan! Hotell i Milano är bokat. Nu letar vi i Paris för fullt!

"Antikrundan är fan modern jämfört med vårt kylskåp" Johanna Åström

Det är vid sådana tillfällen man myser lite för att man inte bor hemma... (förlåt m och p)

Äh, ni är förresten i Holland och glassar, så ni kan gott ha den tycker jag!

Puuuust.

Tant har haft gäster hela dagen. De har precis stuckit och jag är helt slut.

Helt slut för att jag suttit och försökt förstå deras tyska dialekt i timmar. Det gick mycket bra måste jag säga, utom nu på slutet, då jag satt på balkongen tillsammans med de tre långvarigaste gästerna, och kände hur jag nickade till. Men jag somnade inte, som tur var.

Nu är jag trött, och ser fram emot en lugn söndagskväll framför laptopen och tv4.se.


Imorgon är min sista lediga vardag på hela terminen. Sen drar det igång, hörrni!

Tschüss

Ikväll gäller det! Klassen ska mötas upp på Mensabar och följa Malenas väg mot segern. Nej, där ljög jag. Vi ska följa Östeuropa-röstar-på-sina-bidrag-och-Norden-på-sina-och-Malta-och-England-på-varandra-kampen. Vem vinner?!

Efter det blir det kanske lite klubbande. Vi får se hur glada vi blir av resultatet, haha.

Go Sweden!

Det är lördag, solsken och jag sitter inomhus och försöker skriva min filosofiuppgift som ska vara inlämnad idag.

Fredagarna verkar vara lika med slappedag här i Freiburg. Ikväll ska alla i klassen plugga. Fick förvisso ett sms av Zlatan, att jag kunde hänga med honom ut om jag ville, och visst, det hade varit kul. Men sist blev han lite kär i mig så jag vet inte om jag vill gå ut och dansa med han och hans vänner.

Vi får se. Jag tror jag går en runda på stan och ser vad som händer där!

Och ja, jag ska blogga om livet i Freiburg på jobbautomlands.se, trots att jag snart ska hem. Jag blev verkligen jätteglad, nu kan jag skriva om hur det är att leva här, och jag har verkligen insett nu på senare tider hur roligt jag tycker det är att skriva!

Dock är det lite problem med sidan nu, så jag kan inte börja blogga än. Imorgon eller på måndag är jag nog igång!

Jag hoppas att alla får en trevlig kväll. Fredagarna i Freiburg betyder som sagt hemmakvällar, imorgon blir det emellertid fart och fläkt! Ser fram emot det!

Åh, vet ni?

Jag fick ett erbjudande idag. Om att gästblogga om livet i Tyskland på jobbautomlands.se.

Jag tackade ja. Trots att jag snart ska hem. Så vi får se hur det blir...

Men, åh, vad glad jag blir :-)

Åh, jag är helt inne i mitt projektarbete nu. Det är ju jättekul!

Visste ni till exempel att Escada var tyskt? Det hade jag ingen aning om.

Idag är det hur som helst fredag och helg, på riktigt. Och om två veckor är terminen slut. Jättekonstigt, verkligen helkonstigt. Var tog våren vägen?

Hahaha, vad roligt det är att skriva projektarbete!

Speciellt när man får såhär fina svar på frågan om varför tyskar klär sig sämre än svenskar:

"vet faktiskt inte varför, kan trösta med att spanjorer inte heller har smak. men jag antar att alla har olika smak eftersom alla är vi olika men alla lika unika ;)" Lullz

"DOM HAR NADA SMAK. Kan nog ligga i historien. Alltid varit fula och kommer alltid vara det, och dom vet det så dom bryr sig inte. finns inget hopp liksom." Josz

Uppdatering: Hahaha, ni är för roliga. Tack ni som svarat, och ni som inte har gjort det, gör det! Jag får mig en hel del roliga skratt här i Deutsch.

Jag vill färga mitt hår! Jag vill ha en förändring! Jag vill kunna se tillbaka på bilder och tänka "oj, där hade jag sån färg ja, det var väl sådär..." eller "oj vad jag passade i brunt/blont". Vågar jag?

Åååh, vem vill sitta inne framför datorn och skriva projektarbete när det är 20 grader och strålande sol utomhus?



Höhö, nu gick solen i moln. Skadeglad, javisst!

Idag har jag haft veckans enda lektion, filosofi. Därefter en tur på stan med Malin - god glass på café Journal där vi skrev att göra-listor till innan hemresan. Köpte också ett par skor, så nu är det slut på skoköpandet. Ett tag i allafall.

Nu ligger jag och Willy i sängen. Jag ska äta mina underbara mozarellamackor till kvällsmat och titta på The Hills. Adjö!

Idag har jag och gums skypat någon timme för attt planera vår lilla tågluff i mitten av juni.

Och som jag längtar! Underbart ska det bli. Jag och gums på äventyr i Europa; kan sluta hur som helst, höll jag på att skriva, men nej, det kan bara sluta på ett sätt: LYCKAT.

Nu har vi som sagt planerat, och reservering utav vissa tågrutter kommer att göras idag, av Johanna. Nu har vi lagt till en dag och lagt till ett resmål - Luxemburg. Fan vad gött det ska bli att åka till Luxemburg, where everything happens!! (Synd att du inte kunde följa med, Lina, men Europa finns ju kvar, så också du och jag...).

Jag har en annan ändrad plan, men den håller jag tyst om lite till.

Förresten blev jag så himla shoppingsugen när jag försökte skriva om det tyska modet, så jag stack ner till stan och köpte mig en klänning. Hemlängtetröstshopping löser alla problem.

Jag har börjat på mitt projekt.

Först tänkte jag skriva om tyska och svenska universitetssystemet. Det skiljer sig väldigt mycket åt, så jag tänkte göra en liten jämförelse. Men faktan blev bara mer och mer, så jag lade ner det...

...så nu har jag bestämt mig. Jag ska göra det klart en gång för alla.

Jag ska ta reda på varför för bövelen tyskar klär sig mycket sämre än svenskar. Jag behöver lite hjälp. Ni får gärna hjälpa mig... Och kom igen, var inte för blyga nu. Skriv en kommentar så blir jag glad. :-)


Tschüssi


Såhär glad blir jag om ni säger vad ni tycker om tyskt mode!

Jag tänkte skriva lite hur jag känner just nu.

Jag är 19 år. Fyller 20 i juli. Och jag är stressad. Inte ens 20 år fyllda - och jag känner en bubblande känsla av obehag i bröstet när jag tänker på vad jag ska göra med mitt liv. En bubblande känsla av stress.

De som är äldre och som läser detta inlägget tänker kanske något i stil med "Åååh, du har ju hela livet framför dig. Ta det lugnt, njut, lev!" eller "med dina betyg ordnar allt sig. Det löser sig, ska du se, du kommer lyckas vad du än gör!"

Och jag vet. Jag har hela livet framför mig. Jag är ung nu, jag ska leva, njuta av livet, vara galen, hitta på roliga saker, osv. Jag är blott 20 år och har ingen anledning till att känna mig stressad.

Men ändå gör jag det. För det är så himla mycket jag vill. Så himla mycket jag känner att "man ska göra" innan man slår sig till ro med jobb, hus, familj, bil och allt det där.

Jag vill resa. Men var? Med vem? Hur? Jag vill jobba. Var? Som vad? När? Hur länge? Jag vill studera. Till vad? Vad vill jag bli? Vad ska jag läsa? Hur länge? Jag vill göra karriär. Inom vad? Hur? Var? När?

Det är en himla massa frågor som är omöjliga att besvara just nu. Jag anar att jag måste låta tiden gå, för svaren kommer så småningom. Men när jag sitter här, i Freiburg, och när vi inte gör mycket om dagarna, är det lätt att låta tankarna glida iväg för mycket. Jag vet inte alls vad jag vill. Jag vet inte ens vad jag inte vill.

Jag vet bara att jag är trött på Tyskland nu. Bara en månad kvar, tänker nån. Men det är just under denna månad som allt roligt hemma händer. Siesta och tyringedagarna, grillkvällar och vårkänslor, studenten och glädjen. Det är NU jag vill vara hemma i Tyringe och vara med om allt detta. Det är inte nu jag vill sitta i Freiburg och få tiden att gå.

I höst, däremot. När den gråa vardagen kommer åter, när mörkret faller - det är då jag vill ifrån. Det är då jag kommer att börja klättra på väggarna av tristess.

Men nu... Nu vill jag bara vara hemma.

Vin (cuca) i vintält med klassen, Klaus, hans son och fru, vandring på Schöneberg mot klassens vilja, glass i kvav värme, skön blåsorkester, übergod currywurst, snickelisnack med en rolig f.d. modellkollega, vals längs gågatorna, schwarzwaldtårta och crépes, pommes i mängder...

Det är en dag på vinfesten i Sankt Georgien. Allt som allt kändes det hela väldigt, väldigt... TYSKT.




Vi diggar blåsorkestrar!


Söta killar som spelar 50-70-tals dialekt-pop.


Här är festen!

Igår möttes jag, Lina, Elin och John upp, drog till UniCafé och drack lite gott och skrattade, vidare till The Great Rang Teng Teng, där vi vinade och snackade om allt möjligt. John drog hem och vi mötte upp Maria och hennes "ragg" för att sticka till ElPi, där vi sedan spenderade resten av natten. Mycket dans, lite påfrestande människor men trevligt sällskap. Vid halvfyratiden var jag och Maria sugna på nattamat, men Burger King, Subway, Mc Donalds u name it, stängde alla klockan  tre. Dåligt tyckte vi, och fick ta nattbussen hem utan gott att äta. Skiljdes åt på Bertolds och jag fick en kompis på bussen. Kul kväll!

NU: Vinbaluns i Sankt Georgien!!

Jag hade nästan glömt hur roligt det är att gå ut och dansa i Freiburg. Kanonkväll, och imorgon blir det en kanondag på vinfest. Natti natti!

Städat, varit istan, pysslat. Det är min dag så långt.

Snart ska jag och några klassisar förmodligen sätta oss i en park med lite vin och snickelisnacka, innan vi drar ut nån annanstans. Blir trevligt. Innan dess ska jag vara försökskanin till tants små bakverk som hon provbakar nu, så att hon vet om de är goda nog att servera nästa söndag, då det är hennes födelsedag. Hihi.

Aaaaaah, jag är så jäkla trött på denna schemaläggning nu alltså.

Ledig var och varannan dag. Innan njöt man när det var helg. Nu är det kul när det är SKOLA, för då händer det något.

Fattar ni?! Nej, det gör ni nog inte.

Har ringt runt och frågat om någon vill hitta på något med lilla mig. Men ingen har ringt tillbaka. Snyft.

I väntan på samtal tänker jag gå in till stan för att se om nåt kul händer. Och köpa cuca. Sen ska jag hem och begrava mig i sängen och titta på en massa The Hills-avsnitt. Och dricka cuca. (Om inte någon ringer innan, dvs).

Jaja, imorgon ska vi iallafall ut och göra stan. Det ska bli kul. Och på söndag är det som sagt vinfest i Freiburg. Då ska vi träffas och dricka vin redan ett på dagen....

Jag har bakat äppelkaka idag. Den blev bränd på kanterna och kletig i mitten.

Jag tror inte att det blev så bra som jag ville att det skulle bli...



Det var efter receptet till den här kakan jag gick efter - och misslyckades. Det är ju ett jättelätt recept?! Jag trodde att jag var bra på att laga mat.

Jaaa! Gums har köpt Interrailkorten nu, så om en månad bär det av till Milano och Paris. Nu kan vi inte ångra oss (om vi nu skulle få för oss att göra det...).

Jag säger som min kära mamma brukar säga: Att resa är som ett gift. Man vill bara mer, mer mer, mer, meeeeer...

Och om en månad, som sagt, blir det mer. Underbart!

Idag har jag haft undervisning till halv fyra. Framkallade sedan en massa bilder och köpte ett fotoalbum, stack därefter och fikade med Malin, Ursula och John. Sedan filosofiplugg och nu har jag precis avnjutit en middag med tant.

Äntligen det helg! Kanske ska jag till Colmar nån dag, eller blir det Heidelberg. På söndag är det vinfest i Freiburg.

Nu är jag tillbaka i vardagen, full av sovmorgnar. Rutiner, tack!

Ja, ni läser rätt!

Ungefär klockan 4 på morgonen skakades stan av en jordbävning. Skalvet nådde 4,5 på Richterskalan.

Vad gjorde jag i skakandets stund? Jo, jag SOV. Precis som jag gjorde den 16:e december klockan 6 på morgonen.

Hej!

Jag är slö. Opepp. Trött.

Inte min dag idag. Och så går jag och tänker på vad jag ska göra med mitt liv. Jag blir inte klokare.

Men sen tänker jag tillbaka på den roliga helgen samt tågresan till Milano och Paris om ganska exakt en månad. Då blir det bättre!

Lägger upp lite söta bilder från hufvudstaden i UK sen. Ska först till skolan och ha en mesig lektion, sedan träna med 300 andra ungdomar.

Hemma från en galen och kanonkul helg i London!

Eller vad sägs om 15 åriga ragg, stureplansprofiler, för tighta shorts på tunnelbanan, sjukhusvisit, borttappade väskor, bara ben, primarkshopping, turistande, skrattkramper åt Benjamin, sockervadd osv!?

Jag får skriva mer imorgon! God natt!