Ja!

Jag är nöjd just nu. Jag svävar på små lätta moln av glädje. Min sluttentamen i muntlig språkfärdighet gick allt annat än bra. Det gick superbra! Lämnade rummet med ett stort leende på läpparna och med högsta betyg på pappret. Vi pratade om vad jag ska göra då jag kommer tillbaka i jul, vad jag ska utbilda mig till, vad jag tycker om tyskar och hur Freiburg har tilltalat mig under perioden här i Tyskland.

En sak som dock gjorde mig väldigt nervös, var att jag helt glömt bort om jag stängt av plattan på spisen eller inte, då jag gjorde gröt. Det bara slog mig på spårvagnen, och jag kunde verkligen inte komma ihåg om jag vridit om till noll. Medans de andra gick och fikade, fick jag då snabbt ta mig hem för att lugna mina nerver och se så att inget brunnit opp. Men nej, alla knappar var av. Skönt, men läskigt att bara glömma sådär.


Såhär glad blir man!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0